Blekinge museum

Blekingebon och jorden

Blekingebon och jorden

Med svedjeeld, hacka och kreatursbete,
med årder och plog, med skära och lie
bröt blekingebon mark.


Bonde och torpare

Cirka 3000 f Kr började man bruka jorden i Blekinge. Genom århundradena har mer och mer mark odlats upp. Jordbruket har inte ensamt kunnat försörja befolkningen utan har kombinerats med jakt och fiske.

När befolkningen ökar under 1800-talet ökar nyodlingen i skogsbygden. Många tvingas bli torpare. Torparen ägde inte jorden han brukade utan fick betala till jordägaren genom att arbeta på hans gård. Torparens liv var hårt och slitsamt.

Den som inte ville vara torpare kunde utvandra. De allra fattigaste som inte kunde få ihop till en amerikabiljett kunde söka arbete som daglönare på stora gods i Danmark och Tyskland.


Kvinna i 600-talets Augerum

1895 upptäcktes en båtgrav i en backe vid Lyckebyån. En 60-årig kvinna hade någon gång på 600-talet begravts med sina smycken och en slaktad häst i en fem meter lång båt. Augerumsgraven är den äldsta båtgrav som hittills upptäckts i Sverige.



Vem kvinnan i båtgraven var vet vi inte, men med tanke på de rika gravgåvorna måste hon ha tillhört de välbärgade och mäktiga. Grunden för hennes välstånd var jordbruk och boskapsskötsel som gav överskott som kunde säljas. Fynden tyder på att blekingeborna vid den här tiden hade vida handelskontakter med Mellansverige, England och kontinenten.